You owe me something still

Borde diska & dammsuga nu så jag bloggar istället!


Förra veckan innehöll torsdagen vansinnigt mycket sushi hos Gabi & ett fint premiärbesök på Vildandspuben. Fredagen inleddes med en duktig träning + solande och slutade med Jesperspexet (galet bra) och en ganska bra korridorsfest hos Anders. På lördagen var det sedan dags för the one and only IST-FEST i Kattas korridor. Tro det eller ej men min & Aschtars isterbandsutklädnad var tveklöst kvällens snyggaste (kanske inte rätt ordval dock)! Söndagen avslutades med en härlig middag hos papps. Till viss del var det en riktigt bra helg och ur ett annat perspektiv en riktigt dålig.

Veckan har tyvärr inletts i det senares tecken. Visserligen blev det ännu en mysig film (animé!) + Ariman-öl i måndags samt en god OC-kväll + "lyxgifflar" igår. Tankarna är dock fokuserade på helt andra saker, vilket gör mig minst sagt disträ.


Jag vet inte längre vad jag ska ta mig till, eller hur mycket jag ska skriva om det här. Kommer säkert att ångra mig, oavsett vad jag skriver. Jag försöker att hålla hoppet vid liv men det är svårt att kämpa när ingen av oss verkar helt säker på vad vi vill. Åtminstone är vi inte säkra på om vi ska orka kämpa den här gången. Å ena sidan är det inte värt det om det är så här förhållandet kommer att se ut hädanefter, med jämna mellanrum. Det här är visserligen mitt andra långa förhållande - jag är van vid att svackor börjar att uppstå efter sisådär ett år - men nu (efter ett år & åtta månader) har det blivit mitt längsta. Det gör det ännu svårare att veta om det här bara är en svacka eller något mycket värre. Å andra sidan är det mer än värt alla svårigheter som kan drabba oss i framtiden, om det bara finns en enda chans att vi kan kämpa oss till ett lika bra förhållande som tidigare.


I alla förhållanden uppstår problem, förr eller senare. Gräset är inte grönare på andra sidan. Frågan är bara om vi tycker att det är tillräckligt grönt på den här sidan.


Det hade varit oerhört skönt om någon kunde ge mig ett tydligt svar men det är dags att växa upp nu.