There's no time for a rematch

Vågar knappt skriva det men kanske, bara kanske, har vi klarat oss för den här gången.

Det blev en finfin middag med Ullis & Sabine i torsdags. Kan visserligen inte rekommendera att tala inför en föreläsningssal fylld av främlingar morgonen efter att man har haft tillgång till sex liter vin men what to do? Blev både lunch och en härlig middag hos AG på fredagen, jag tror att jag har underskattat matlagning i vänners sällskap.

Lördagen kändes som ett litet prov. Jag ville så gärna åka därifrån med känslan av att saker och ting hade löst sig och att vi hade hamnat en bra bit ovanför ytan - och vet ni, det gjorde jag faktiskt. Efter födelsedagsfirandet i Tyringe & Melodifestivalandet på Måsvägen, slutade kvällen alldeles oväntat fantastiskt. Hoppfullt, kan man väl sammanfatta det.

Igår blev det middag & bio med papps. There Will Be Blood. Oerhört bra. Mardrömmarna har gått i vågor hela natten men det var det verkligen värt.

En helg väldigt olik den förra.

Nu är jag nyss hemkommen från ännu en O.C-kväll (endast 2ggr kvar!!). Var väl fint men istället för att följa med på bokrean i natt, åker jag hem & tycker synd om mig själv. Mycket fånigt, speciellt eftersom det är självförvållat. Samtidigt, självfallet, ganska bekvämt.

Spenderade förresten helgens tågresor med att tjuvlyssna på min omgivning. Ganska spännande.

Mamman: Ta ner fötterna från stolen och sluta sparka på Max!

13-åriga dottern: Vad vill du mig?! Du är ju dum i huvudet!

Mamman får ett utbrott och utbrister de välklingande orden: Jag kastar av dig i Kristianstad!! 

Vid det här laget har resten av vagnen vaknat till. Folk sträcker på sig av nyfikenhet och ett litet leende spelar på samtligas läppar - dels av lättnad över att slippa tonårsdöttrar men säkert också över att kunna känna att de åtminstone inte tillhör en lika dysfunktionell familj. Omgivningens reaktion roade mig minst lika mycket som det högljudda grälet.

Två medelålders kvinnor framför mig. Den ena av dem snackar skit om en annan kvinna, som tillhör samma förening. En lång monolog hålls om hur snofsig och alldeles för finklädd (det är verkligen inte kläder för väder!) denna kvinna är. Mina fördomar slår till och jag tänker genast att den hurtiga friluftskvinnan framför mig måste ha svårt att skaffa sig en man & att hon säkert därför är avundsjuk på kvinnan med höga klackar. Jag sneglar ner på hennes ringfinger. Ogift. I den åldern betyder det till 99% singel. Upptäckten av mina egna fördomar roade mig minst lika mycket som att de uppfylldes.

Så här kan jag hålla på hur länge som helst. Ibland fascinerar människor mig något helt enormt. Det är jag tacksam för.

Rematch?

Ja 

Nej X

Kanske 

(ett medvetet val)

Godnatt, kiddos.

You owe me something still

Borde diska & dammsuga nu så jag bloggar istället!


Förra veckan innehöll torsdagen vansinnigt mycket sushi hos Gabi & ett fint premiärbesök på Vildandspuben. Fredagen inleddes med en duktig träning + solande och slutade med Jesperspexet (galet bra) och en ganska bra korridorsfest hos Anders. På lördagen var det sedan dags för the one and only IST-FEST i Kattas korridor. Tro det eller ej men min & Aschtars isterbandsutklädnad var tveklöst kvällens snyggaste (kanske inte rätt ordval dock)! Söndagen avslutades med en härlig middag hos papps. Till viss del var det en riktigt bra helg och ur ett annat perspektiv en riktigt dålig.

Veckan har tyvärr inletts i det senares tecken. Visserligen blev det ännu en mysig film (animé!) + Ariman-öl i måndags samt en god OC-kväll + "lyxgifflar" igår. Tankarna är dock fokuserade på helt andra saker, vilket gör mig minst sagt disträ.


Jag vet inte längre vad jag ska ta mig till, eller hur mycket jag ska skriva om det här. Kommer säkert att ångra mig, oavsett vad jag skriver. Jag försöker att hålla hoppet vid liv men det är svårt att kämpa när ingen av oss verkar helt säker på vad vi vill. Åtminstone är vi inte säkra på om vi ska orka kämpa den här gången. Å ena sidan är det inte värt det om det är så här förhållandet kommer att se ut hädanefter, med jämna mellanrum. Det här är visserligen mitt andra långa förhållande - jag är van vid att svackor börjar att uppstå efter sisådär ett år - men nu (efter ett år & åtta månader) har det blivit mitt längsta. Det gör det ännu svårare att veta om det här bara är en svacka eller något mycket värre. Å andra sidan är det mer än värt alla svårigheter som kan drabba oss i framtiden, om det bara finns en enda chans att vi kan kämpa oss till ett lika bra förhållande som tidigare.


I alla förhållanden uppstår problem, förr eller senare. Gräset är inte grönare på andra sidan. Frågan är bara om vi tycker att det är tillräckligt grönt på den här sidan.


Det hade varit oerhört skönt om någon kunde ge mig ett tydligt svar men det är dags att växa upp nu.

Detta är England/UK/Storbritannien

Kanske beror det på filmen men troligtvis inte.

I vilket fall som helst behöver jag verkligen prata med den där låtsaskompisen.

Fan. Nu är jag låg.

Sorry, läs förra inlägget om ni vill bli uppmuntrade istället.

Lovestoned

Fredagsdygnet var osannolikt bra. Extremt välbehövligt för oss båda, skulle jag tro. Befriande (för att undertrycka större ord) att det fortfarande kan vara så när man så sakta närmar sig ett år & åtta månader.

Torsdagskvällen var inte dålig, den heller. Tentaresultatet firades ordentligt med förfest på MHK, utgång på Kålles-premiären & efterfest hos Johan. Jag (och ASCHTAR, hej!) shaked what our mamas gave us på riktigt.

Överhuvudtaget utgjorde de två dagarna ett väldigt ovanligt & oväntat avslut på veckan men man kan nog inte klaga, eller hur? Välkomna förändringar med öppna armar, remember?

På fredagen hann jag också med en adrenalinkick i form av shopping, detta gudabenådade påfund. There's nothing like it. Uh, där ett tydligt tecken på att jag & min kudde behöver ha ett långt möte just nu istället för att jag ska sitta här.

Gårdagen spenderades hemma hos lilla mamma för hennes födelsedagsfirande. Alltid skönt att komma hem, nu när man faktiskt inte måste befinna sig där mer än sällan.

Jag är för övrigt nyss hemkommen från ännu ett firande av nämnda tentaresultat, fast den här gången i en lite annan klass. Middag med pappa på Grand. Igen. Ibland är livet rättvist!

Jag har stora förhoppningar för den här veckan.

Måndag - fönsterkillen kommer hit & kanske avsluta dagen med en O.C.-kväll (?)

Tisdag - tjäna pengar på AZ & avsluta dagen med This Is England i sällskap av världens näst bästa utskott

Onsdag - tjäna ännu mer pengar & därefter bjuda Simone-gullet på middag

Torsdag - hej, Gerdahallen (long time, no seen) & kanske middag med Sabine och Ullis (?)

Fredag - förhoppningsvis Jesperspexet & därefter Tour de Chambre hos Anders på Vildanden

Lördag - Ist-fest i Kattas korridor på MHK

Söndag - troligtvis bakis..

Jag kan se tillbaka på ett liv av högst tveksamma beslut.

Jag har generat mig,

försatt mig i prekära situationer

och sällan eller aldrig satt hälsan i främsta rummet.

-men fy för hundan, hör ni, jag har inte kommit längre än McDonald's-killen

Warm, fuzzy feeling inside

Oj, fick akut dåligt samvete för att jag har varit mer än kass på att uppdatera här den senaste veckan. 

På tisdagen kickade jag äntligen igång vårträningen på Gerda. Kändes himla bra, blev inte sämre av att deras våg proklamerade att jag faktiskt inte ökat i vikt på flera år. Hujeda mig, it's the small things in life that make you happy. Ska bara omvandla några kilo till muskler så är jag good to go. Speaking of, vad konstigt det helt plötsligt blev med Spanien-planerna. 

Kvällen spenderades med vin & ost hos AG & Micke, sådana människor som man aldrig vill säga hej då till.

Dagen efter kickade något mindre trevligt igång, nämligen feber & tillhörande hosta/förkylning/förlorad röst. Skyller mitt bristande bloggande på att veckans alla piller har mjukat upp min hjärna till en enda trögflytande sörja av intetsägande tankar.

Torsdagskvällen blev också mysig, oslagbart (?) god middag hos Ullis. Matlagning tillsammans är underskattat, tur att det inte dröjer så länge tills nästa gång. Blir nog nästa vecka, enligt mina, Ulrikas & Sabines mycket lösa planer. You're all invited. Och så.

Helgen blev lugn i överkant. Klarade knappt att uppmana tillräcklig ork för att ens laga mat, vilket passade sig ganska bra eftersom jag blev bjuden på middag på söndagen. Det verkar, lyckligtvis, som om det kommer att dröja länge tills en sådan helg uppenbarar sig igen.

Igår försökte jag kompensera helgens brister med en O.C.-kväll med pågarna på MHK. Riktigt fint blev det. Ännu en grej som inte behöver dröja så länge till nästa gång. Under dagen blev det dessutom lunch med folk på Lunds. Känns viktigt att utnyttja mina lediga dagar, de är inte så många längre. Det blev också årets första utskottsmöte, blir alltid på bra humör av de människorna.

Måste tyvärr lägga resten av den här dagen på städning (hej föreningsmedlemmar, som kommer på skumt besök när jag är på jobbet), pluggande (hej kursare, är det någon som har hunnit med det på sistone?!) och kattpromenad (hej Gud, kan du fixa mina sönderrivna tapeter?). Viss risk för att det, istället för ovanstående, blir några timmar i sällskap av min Mac om jag inte loggar ut snart.

Imorgon & på torsdag ska det slavas på jobbet men å andra sidan blir förhoppningsvis en torsdagskväll på Kålles-premiären inte att leka med. Det ska bli vänner, skratt, high heels, alkohol & en himla massa dans. Så det så.